Bekännelser

Jag säger "det är det jag menar" hela tiden, flera gånger om dagen.Tror att jag har gjort det i hela mitt liv men nu på den senaste tiden har det blivit som ett tix. Det är så illa att jag blir irriterad och  på mig själv när jag märker att jag säger det. Så nu har Linnéa fått i uppdrag att slå mig varje gång jag säger det, smärtbaserad inlärning.
 
Somnar super lätt, kan handla om minuter bara, ena minuten är jag vaken och andra ligger jag helt plöstligt och sover. 
 
Har haft katt i nästan hela mitt liv och de åren vi inte hade katt kändes så tomma. 
 
Jag har rätt så svårt att öppna mig, vet inte riktigt varför men det är nog någon försvarsmekanism, för att skydda mig från att bli sårad och såra andra. Både en bra och dålig egenskap...
 
Så fort jag inte har något att göra eller bara sitter så håller jag på med mitt hår, vad skulle jag göra utan det?! 
 
Är väldigt klantig eller så har jag bara otur, lyckas alltid tappa något, gå in i något, halka eller slå i mig i något. Vilket inte är så roligt med tanke på att jag får blåmärken super lätt. 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0